Havsbaserad vindkraft – Sveriges nästa stora energikälla?

Sveriges elbehov växer i snabb takt. Industrins omställning och en ökad efterfrågan på fossilfri energi driver på utvecklingen. Havsbaserad vindkraft har potential att bli en nyckelspelare, kanske till och med stå för nära hälften av vår framtida el. Men vägen dit är inte spikrak. Det krävs tekniska genombrott, politiska beslut och en genomtänkt strategi.

Potential och hinder på vägen

Det talas om en enorm potential. Analyser visar att havsbaserad vindkraft skulle kunna producera upp till 167 TWh per år 2050. Det är nästan hälften av vad vi beräknas behöva totalt, och det skulle göra elsystemet stabilare med jämnare priser över hela landet. Många vill investera – det finns ansökningar om projekt som motsvarar över 500 TWh! Men, som alltid, finns det utmaningar. Altinget rapporterar om hur tillståndsprocesserna drar ut på tiden, och vi behöver bygga ut elnätet för att kunna ta hand om all den nya elen.

Svensk teknik visar vägen

Svenska innovationer kan faktiskt vara en del av lösningen. Ta till exempel HVDC (High Voltage Direct Current, eller högspänd likström). Det är en teknik som utvecklades av ASEA, numera Hitachi Energy, redan på 50-talet. I grund och botten handlar det om att omvandla växelström till likström för att kunna transportera elen långa sträckor utan stora förluster. Tänk dig en motorväg för el! Det är precis vad som behövs för vindkraftparker som ligger långt ute till havs, vilket IVA beskriver. Och det blir ännu bättre: en ny sorts brytare för HVDC gör att man kan koppla ihop hela nät av likströmskablar. Det öppnar för stora, internationella kraftnät och gör systemet mycket flexiblare.

Varför HVDC är så smart

Likströmskablar minskar inte bara energiförlusterna. De ger också bättre kontroll över elnätet. Genom att placera vindkraftparkerna längre ut till havs, minskar man också den visuella påverkan och risken för konflikter med de som bor nära kusten. Man skulle kunna säga att det är en win-win-situation.

Politik och tillstånd: En flaskhals?

Regeringen spelar en stor roll, framför allt genom att godkänna eller avslå ansökningar om att få bygga vindkraftparker. Det är en noggrann process, vilket Regeringen.se beskriver, med samråd, miljöbedömningar och remisser för att allt ska gå rätt till. Men många tycker att det tar för lång tid. Just nu ligger 16 ansökningar och väntar, som tillsammans skulle kunna ge över 140 TWh el varje år, enligt Energi.se. Det är mycket el!

När säkerheten går före

En stor utmaning är säkerheten. Nyligen sa regeringen nej till 13 av 14 planerade vindkraftparker i Östersjön. SVT Nyheter rapporterade att Försvarsmakten ansåg att de skulle äventyra Sveriges försvar. Det visar tydligt att det finns en konflikt mellan behovet av grön energi och rikets säkerhet.

Olika tillstånd

Det är viktigt att komma ihåg att det behövs flera olika tillstånd. Förutom regeringens godkännande krävs ofta tillstånd enligt Natura 2000, och nätkoncession för att koppla parken till elnätet. Allt detta tar tid.

Östersjöns speciella förutsättningar

Östersjön är ett känsligt område. Förutom säkerhetsfrågorna finns det en oro för hur vindkraften påverkar djurlivet, både fåglar och däggdjur. Östersjön är också ganska grund, vilket påverkar vilken teknik man kan använda.

Miljön i fokus

En hållbar utveckling av havsbaserad vindkraft kräver att man tar hänsyn till miljön. Det räcker inte att bara bygga vindkraftverken – man måste se till att de inte skadar naturen. Hufvudstadsbladet har rapporterat om studier som visar att vindkraftparker påverkar miljön även utanför själva parkområdet.

Forskning för en bättre framtid

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, forskar på hur fiskar och andra djur påverkas, och hur vindkraften kan fungera ihop med fiske och naturvård. SLU berättar om projektet WIND4COCO, som bland annat tittar på den kända vindparken Lillgrund i Öresund.

Kan vindkraften hjälpa Östersjön?

Intressant nog kan havsbaserad vindkraft kanske till och med hjälpa till att lösa ett av Östersjöns största problem: syrebristen. IVL Svenska Miljöinstitutet har en spännande idé: När man tillverkar vätgas vid vindkraftparker bildas syrgas som en biprodukt. Den syrgasen skulle kunna användas för att syresätta de djupa delarna av havet.

Vindkraft och sjöfart

Sist men inte minst måste man tänka på sjöfarten. Transportstyrelsen understryker att det är jätteviktigt att planera vindkraftparkerna så att de inte stör sjötrafiken. Därför är det viktigt med tidiga diskussioner med Transportstyrelsen och Sjöfartsverket.

Pengar och jobb

Havsbaserad vindkraft kan skapa stora möjligheter för svenska företag. Enligt en rapport från Business Sweden är vi duktiga på kraftöverföring, att tillverka delar till vindkraftverk och att utveckla gröna material. Den europeiska marknaden växer snabbt, vilket betyder affärer för svenska företag.

Dyrt att bygga

En utmaning är att det är dyrt att bygga havsbaserad vindkraft. Att ansluta vindkraftparken till elnätet kan kosta mycket pengar. I en del andra länder får man hjälp av staten med den kostnaden, och det är något som efterfrågats även i Sverige. Kostnaderna har ökat på grund av inflationen, det oroliga läget i världen och kriget i Ukraina. Detta har gjort det svårare att räkna hem investeringarna.

Svenska kraftnäts uppdrag

Svenska kraftnät jobbar med att hitta bra ställen längs kusten där man kan ansluta vindkraftparkerna till elnätet. De planerar också en vägledning för hur anslutningen ska gå till.

Behov av stöd

För att få fart på utbyggnaden kan det behövas nya sätt att dela på riskerna, ungefär som de modeller som diskuteras för kärnkraft. Det handlar om att göra det mindre riskfyllt för företagen att satsa på havsbaserad vindkraft.

Framtiden för havsbaserad vindkraft

Havsbaserad vindkraft har alla möjligheter att bli en viktig del av Sveriges energiförsörjning. Men det är en bit kvar att gå. Det behövs politiska beslut, teknisk utveckling, smart planering och en bra balans mellan olika intressen. De närmaste åren får visa om vi lyckas ta tillvara på den här möjligheten och göra havsbaserad vindkraft till en grundpelare i vår energiförsörjning. Potentialen finns där, det är upp till oss att förverkliga den.