Klimatforskning

Klimatforskning kallas också klimatologi och är en del av forskningsområdet meteorologi. Det finns många olika grenar av klimatforskning. Vissa forskare arbetar med historiska klimat och försöker undersöka och hitta bevis för hur klimatet såg ut under olika epoker. Vissa arbetar istället med framtiden och försöker skapa klimatmodeller och scenarier som ska förutspå hur framtidens klimat kommer att utveckla sig. Stora delar av klimatforskningen i Sverige ligger hos myndigheten SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som bland annat ansvarar för att bistå kommuner och andra myndigheter med information om klimatförändringarna.

Klimatforskare arbetar ofta i tvärvetenskapliga grupper där varje forskare har sitt specialområde. Andra kompetenser som ofta ingår i klimatforskningen är exempelvis IT-experter, beteendevetare och systemvetare. Det här beror på att klimatfrågan är så komplex och berör så många olika delar av samhället. Klimatforskningen arbetar dessutom ofta med stora mängder information och data. För att få fram klimatscenarier och klimatmodeller av nutida och framtida klimat krävs kraftfulla kluster av datorer som utför miljontals matematiska beräkningar i sekunden.

Historiskt var klimatforskning oftast baserad på enstaka mätningar och observationer av specifika platser och stationer. Dagens information är betydligt mer heltäckande och tillförlitlig. Mycket data levereras exempelvis av de satelliter som ligger i omloppsbana runt planeten och registrerar bland annat temperatur och nederbörd. Med hjälp av dessa tekniska innovationer är det möjligt att få en betydligt mer realistisk bild av hur klimatet förändras idag och hur det kommer att se ut i framtiden. Klimatscenarierna som tas fram av forskare visar att våra utsläpp idag kommer att påverka klimatet på planeten under lång tid framöver.

IPCC-rapporterna som sammanställs med jämna mellanrum är en sammanställning av klimatforskning från hela världen och ger en heltäckande bild av det globala klimatläget.