Hållbar energiförsörjning

Förnybar energi har betydligt lägre klimatpåverkan eftersom den, till skillnad från fossila bränslen, inte återför koldioxid i atmosfären. Anledningen till att exempelvis sol-, vatten- och vindkraft kallas förnybar energi är att energikällan, exempelvis solens energi, inte tar slut eller förbrukas när den omvandlas till elektricitet. Omställningen till förnybara energikällor är en av de viktigaste målsättningarna för att begränsa uppvärmningen av jorden till under två grader. I Sverige är målsättningen att hela samhället och all industri inom landet ska drivas av el från förnybara energikällor redan år 2030.

Andelen förnybar energi i elsystemet växer globalt och det satsas mycket pengar på att hitta nya, effektiva lösningar för framtidens växande energibehov. Samtidigt påverkar också förnybara energikällor miljön på olika sätt. Vattenkraft kan till exempel ha en negativ effekt på växt- och djurlivet. Både vattenkraft, vindkraft och solkraft kräver stora arealer och anläggningar som kan störa landskapsbilden. Därför kan människor som bor i områden där det byggs exempelvis mycket vindkraft reagera negativt. Vindkraftverk kan också störa fåglar och fladdermöss.

Alla förnybara energikällor kräver stora produktionsinsatser i form av material som i sin tur byggs av exempelvis stål. Det här är material som i sin tur förorsakar stora utsläpp. Därför är det viktigt att alltid göra noggrann matematiska kalkyler för hur mycket och under hur lång tid en ny anläggning behöver generera elektricitet för att bli klimatmässigt hållbar.

Kärnkraftverk är effektiva och klimatsmarta. Kärnkraft släpper ut väldigt lite koldioxid vid energiproduktionen. Däremot är kärnkraft varken förnybart eller hållbart eftersom det ämne, uran, som krävs för att generera energi genom kärnkraft finns i en begränsad mängd på planeten. Brytningen av uran är dessutom skadlig för både människor och miljö. En rad uppmärksammade olyckor vid kärnkraftverk, exempelvis Tjernobyl och Fukushima, har lett till en större tveksamhet till användningen av kärnkraftverk. Även vid moderna anläggningar med höga säkerhetskrav finns risk för olyckor som blir katastrofala för både människor och djur i närheten av anläggningen. Ett annat problem med kärnkraft är hur det väldigt farliga radioaktiva kärnavfallet ska lagras. Det finns ännu ingen långsiktig lösning på lagringen. Kärnavfall behöver förvaras säkert utan läckage i omkringliggande miljö i över 100 000 år. Något som är både riskfyllt och kostsamt.

Andra hållbara energislag är biobränslen som exempelvis etanol. Dessa bränslen har mycket små koldioxidutsläpp när de används men en ökad användning leder till att skogen brukas mer effektivt. Det här är i sin tur dåligt för klimatet eftersom skog som växer binder koldioxid. Biobränslen leder också till att den biologiska mångfalden i skogsbruket minskar och kan påverka matproduktion. Det här har framför allt uppmärksammats i fattigare länder där produktionen av biobränslen riskerar att slå ut matproduktion som är nödvändig för att befolkningen ska klara sig.

Sammantaget är omställningen till förnybar energi ett måste för att klara klimatmålen. Men det krävs fortfarande innovationer och tekniska förbättringar för att vi ska klara vårt behov av energi.